Beccys 2.0

 

Stress har påverkat mig sedan gymnasiet. Men det blev som värst under fyra år på högskolan. Där jag stressade för att lära in kunskap från föreläsningar, böcker och uppgifter. Att lära sig allt är svårt men också att veta vad för frågor som kommer att ställas på tentan. Ju fler tentor och redovisningar som jag gjorde, desto värre blev det. Men det var inte nog där. Jag stressade med allt där det fanns ett tidsintervall att klara av. Vilket var träning, plugg, träffa människor , laga mat osv. Under den här tiden hoppade min käke ur led. Så pass fel att jag inte ens kunde äta i en potatis, äpple eller kött. Det var också här som min perioral dermatit började att blomma ut mer.

 

I mitten av utbildningen så var min hud värre än någonsin. Det har jag också delat med mig av. Dermatiten blev värre i ansiktet och drog sig till ögonen. Det är inget bra tecken! Jag kontaktade en hudmottagning och hon gav mig antibiotika och en kräm. Det gick bort och min hy var så fin. Men hudproblemet kom tillbaka igen. Dock inte till ögonen. Det var också här som magproblemen blev värre och värre. Jag som bara trodde att jag bara var nervös och inte tålde allt. Men egentligen hade jag ibs.

 

 

× Några månader innan examen så hände det något fruktansvärt. Jag hade bokat en tid kl. 9 och sätt i schemat att vi inte skulle ha lektionen förrän på eftermiddagen. Men dagen innan föreläsningen flyttade läraren tiden till klockan 10. Men bestämde mig för att gå på den bokade tiden ändå. På väg mot skolan så skyndar jag mig. Det kanske var 2-3 minuter kvar innan lektionen skulle börja. Men då missar jag trappsteget och faller på något konstigt sätt och slår i läppen som blöder. Men känner också att det värker i tanden. Redan där eller tidigare skulle jag ha förstått att kroppen inte mår bra av stress.

 

×  För några månader sen lyckades jag glömma mitt ben på ena sidan av staketet. När jag tog sats så for jag rätt in i parkeringsstaket med mitt knä. Så typiskt! Aj, vad ont det gjorde! Men också ett tecken på stress under ett tidsintervall. Jag lyckades trampa snett med min fot på en isklump som jag trodde var snö. Kan vara stress eller ren klumpighet.

 

× För ett par veckor sen var jag uppe på A6 och vi skulle gå ut ur A6. Jag tänkte att vi kunde ta dörren för jag såg hur mycket folk det var i den snurrande utgången/ ingången. Men min mamma hade redan hoppat in i utgången utan mig så jag blev lite stressad. Men jag hann med. Sedan skulle den gamla mannen som satt i rullstol in på A6 och orsakade att snurran slutade funka emellanåt och vi som hade bråttom. När vi precis hade kommit ut i kylan så skulle jag lägga ner mobilen. Men istället låg den mellan räfflorna i plattorna. Vet ni vad? Det hade blivit en spricka på min nya mobil. Så tråkigt! Jag som aldrig har fått en spricka eller tappat en ny mobil.

 

 

Därför är att stress väldigt farligt och det kan påverkar oss extremt mycket. Idag, om jag är stressad så bruka jag lyssna på lugn musik, ta djupa andetag eller gå ifrån ett tag och tänka på annat. Jag hoppas att detta kan hjälpa er att tänka mer på er själva och att ni lyssna på er kropp. Vilket jag inte gjorde eftersom jag inte förstod att jag var stressad. Kram!